What are friends for!

Kanske har jag bara en riktigt god vän i Berlin, men gissa om hon är god! Hon lär sig just nu en behandlingsform som heter Psy-K eller Qi. Qi är nog den nya versionen, för de håller på att ändra eller utveckla tekniken. Hur som helst handlar det om att balansera kropp och själ genom att lura hjärnan och lyssna på kroppen.

Den som hört talas om kinesiologi kanske förstås hur man gör. Det är egentligen inte det jag vill prata om, utan det faktum att jag är så glad att jag har en sådan fin vän här, men tekniken fungerar verkligen!

Jag har känt mig rent ut sagt nere, låg, deppig och avslagen ett par dagar. Vi satte oss ner och definierade vad det var jag ville balansera, sedan bestämde vi ett påstående och satte igång. Hon säger före på tyska eller engelska, jag säger efter på engelska, tyska eller svenska. Spelar inte så stor roll. Efter varje påstående testar hon mig genom att försöka pressa min utsträckta arm nedåt. Jag ska hålla emot allt jag kan.

Om min kropp inte håller med om ett påstående är armen svag – hur gärna jag än vill hålla emot. Är påståendet något jag tror på är armen stark. Kroppen ljuger inte. En viktigt faktor för mig, eller klienten, är att hålla blicken fixerad vid en punkt på golvet. Annars är inte hjärnan i neutralt läge och påverkbar. Låter förstås helt galet för vissa, men det är otroligt enkelt och jag har själv känt skillnaden.

Ikväll var det så skönt att träffas, köpa hämtpizza, dricka en öl och snacka. Sedan balanserade vi ett par småsaker, men jag kände att det var något annat som skavde. Något större. När vi hittat rätt och jag nästan var klar kände jag hur livsglädjen bara bubblade upp genom kroppen. Jag skrattade som en galning och hoppade till slut jämfota av glädje.

Vi avslutade balanseringen och kramade om varandra, som man gör för att markera att det är klart. Och jag ville inte släppa taget. Vi skuttade omkring, kramades och skrattade. Underbart! Och jag känner en sådan skillnad. En stor befrielse. Som om jag suttit instängd i en liten låda eller cell och någon har släppt ut mig.

Det är fantastiskt att ha en vän som kan göra detta för mig samtidigt som det förstås är lika viktigt att kunna prata om saker som trycker. Vi är väldigt olika, men ändå ganska lika. Vi har samma knasiga humör och behov av att få stå i centrum, underhålla. Vi är kreativa och konstnärliga, men på olika sätt. Vi har samma åsikter på många områden, men A är mer bestämd och tydlig än jag. Jag är flexibel och ibland lite osäker på vad jag egentligen tycker.

A är utbildad inredningsarkitekt i grunden och kan mycket om design. Det är spännande att få ta del av hennes kunskap och smak. Vänskap ska ju vara på det viset, att man kan berika varandra, få nya impulser och inspiration.

Så jag är väldigt glad att jag träffat A. Inte bara för att hon är min vän i Berlin. Hon är en hjärtevän över huvud taget. Den sorten man ska vara rädd om. En soulsister. Tur det finns plats för fler än en i mitt hjärta ❤